Vad är sant och vad är falskt i post-sanningssamhället?

Skribent: Marina Åström

Bild: Evelina Bravo

Vi lever i en på många sätt upp-och-ner vänd värld, där det vi en gång har hållit för sanning, pekas ut som falskt, och där det falska får legitimitet genom att sägas representera en alternativ världsbild.

För i det samhälle vi lever i säger sig många ha rätten till en sådan – en egen världsbild och egna fakta, hur långt från sanningen dessa än må vara.

Det är därför möjligt för USA:s president att gång på gång sprida påståenden som senare visar sig vara felaktiga, utan att skapa missnöje hos väljarna. Tvärtom, så mottas det med uppskattning och gillande. Att Trump far med osanning spelar ingen roll, han säger ju bara det han själv tycker bör vara sant. Och det är gott nog.

I förlängningen kanske detta säger något om den bild som Trump förmedlar av sig själv, som en person som inte tillhör det politiska etablissemanget – en som appellerar till folks känslor snarare än att hålla sig till fakta och sanning.

Trump är på många sätt post-sanningens urfader. Begreppet postsanning refererar till ett samhälle där sanning har blivit irrelevant. Denna ökande kunskapsresistens, det vill säga tron på felaktig information och fakta, är med andra ord ett allvarligt hot mot demokratin. Men det är en utveckling som inte till fullo kan skyllas på Trump, även om han gör sig skyldig till att spä på den.

För i vanlig ordning har sociala medier ett finger med i spelet. Sociala medier gör det nämligen enklare än någonsin att sprida felaktig information, vilket en nyligen publicerad italiensk studie även visar.

I studien mättes sanningshalten i 100 miljoner tweets som handlade om Coronaviruset, från början av utbrottet i januari fram till mars i år. Resultatet visade att det spreds mer

falsk information i början av pandemin, än efter ett par månader. Inte helt förvånansvärt, med tanke på den stora ovisshet som fanns. Men det som däremot kan ses som förvånansvärt, är att man fann att Sverige tillhörde de länder som riskerade att utveckla en farlig masspridning av falsk information – med samma höga värden som Ryssland.

Att skylla allt på Trump är, om än tilltalande, således inte helt rättvist. Att vara kunskapsresistent verkar kunna hända även de bästa.

Ja, för i en upp-och-nervänd värld är nästan allt möjligt. Och för att kunskap och sanning ska få upprättelse igen, behöver vi alla ta ansvar genom att fortsätta betona vikten av källkritik och faktagranskning. Och ifrågasätta de falska världsbilder vissa säger sig ha rätt till. Visst riskerar man att bli beskylld för att vara

politisk korrekt, men det kan jag nog stå ut med. Det är vår demokrati som står på spel.