Om identitetskrisen kommer

Skribent: Annabelle Nowak Bråberg

Bild: Selma Kaplanoglu

"Om krisen eller kriget kommer." Så heter den bekanta / relevanta eller orörda / dammiga broschyren som MSB en gång skickat ut till 4,8 miljoner hushåll i Sverige. Kanske har vårens pandemi fått dig bläddra i den, vika ner ett sidohörn om krisberedskap eller uppdatera skafferiet med “mjukost, messmör och andra pålägg på tub”. Men trots en detaljrik lista på smörgåstillbehör saknar jag något. Jag undrar, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, hur hanterar jag mina rusande tankar i oroliga tider? Råden ekar tomma och jag testar mig fram. För oss med vacklande vardag och svajig självkänsla presenterar jag därför: Om identitetskrisen kommer – tre försök att läka jaget under pandemi.

Hur testen gick till:

Testpiloten (jag) ertappade sin egna identitetskris och sökte sig till följande självhjälpsmetoder. Inga vetenskapliga mätvärden har tagits till hänsyn. Svaren är beroende av pilotens dagliga mående, i sin tur beroende av x antal kombinerade preventivmedel (ordinerade från barnmorska! Bless my hormonal levels). Eget test utförs på egen risk.

Testkandidater:

1. Appen CO-STAR

2. Utrensning av tonårsgarderoben

3. En kurator på ungdomsmottagningen

Resultat:

1. Appen CO-STAR

Fakta: ”A hyper-personalized, social experiment”. På App Store uppges CO-STAR avläsa data från NASA med artificiell intelligens för att utforma personliga horoskop. Detta baserat på datum, plats och tidpunkt för användarens födsel. Horoskopet har många funktioner, varav ett populärt schema för användarens styrkor, problemområden samt inspirerande ledord. Samtliga faktorer uppdateras dagligen.

Utlåtande: I min annars rutinfattiga vardag känns appen som en självklar start för något konsekvent. Det är trots allt med jämnan jag ser favoritinfluencers dela med sig av CO-STARquotes. Jag ser till att gå upp och äta frukost till 11.00 - då mina dagliga ledord plingar till i notis. Utifrån orden planerar jag sen resten av min dag.

Det finns något betryggande med stjärnorna. Så främmande, och därför så behändiga att använda som förklaring till en identitetskris. För mig ger det skäl att sluta grotta ner mig. Alla svar finns ju där. Ett knapptryck iväg, i en estetiskt tilltalande app dessutom.

- Dagen jag fick rådet att ta kontakt med exet jag inte kommit över. Stackars mitt hjärta.

+ Dagen jag fick ledorden ”Individualism is a lie” och mitt socio-politiska hjärta tog ett glädjeskutt.

Betyg: Oförutsägbar självhjälp. Kan verkligen gå antingen eller. Men jag ska inte ljuga, det är underhållande. Än finns appen på min telefon. 3/5.

2. Utrensning av tonårsgarderoben

Fakta: Sex and the City. Av alla timmar jag (olagligt) streamat (förlåt min juristmamma) denna omdebatterade succé måste jag lärt mig något. Jag ger den det - trots diverse daterade synsätt innehåller den tidlösa trix. Som vetskapen när det är dags att rensa en garderob. Om Carrie kan, kan jag.

Utlåtande: Ut med det gamla, in med det nya. Logiskt, tänker jag, att en fysisk rensning triggar en mental sådan. Och herrejävlar. Att stå inför min tonårsgarderob tvingar mig rannsaka ordentligt. Tonårsplaggen (som var och en krävt småpengar av dåvarande svart arbetskraft, bara för att knappt passa in i populäritetsgängets utkant) bjuder på flashbacks utan like. Jag rensar bland minnen och kommer ut starkare på andra sidan.

- Tröjan som klädde min första kyss gick till återvinningen.

+ Att sälja kläder visar sig vara en behövlig inkomst i min arbetslösa tillvaro.

Betyg: Om din att-göra-lista inte redan svämmar över av fritids-prestationsångest, är detta att rekommendera. 4/5.

3. En kurator på ungdomsmottagningen

Fakta: ”För dig under 23 år som vill ha svar på frågor gällande sex, hälsa och relationer”. Så står det på Stockholms Läns Landstings om ungdomsmottagningar. Jo tack gärna, tänker jag.

Utlåtande: Det finns något alldeles eget med väntrummet på Gullmarsplans ungdomsmottagning. Stämningen, att vara en i mängden unga i rop på hjälp, men framför allt: rädslan att stöta på ett bekant ansikte i soffgruppen bredvid (bestående av IKEAklassikern Klippan för den intresserade).

Men så kommer räddaren. Mitt namn ropas med en lugn och trevlig röst tillhörande tilliten själv. Vi sätter oss ner i varsin fåtölj (om möjligt ännu hårdare än väntrummets KLIPPAN, denna gång trotjänaren TULLSTA) och mitt ego stryks medhårs. Fyfan vad skönt det är med någon som lyssnar. Att ställa livets stora frågor och diskutera utifrån upplevda exempel är faktorer jag saknar i testkandidat ett och två. Med förmåga att uttrycka medkänsla irl är kandidat tre en förväntad solklar vinnare. För varje besök á 45 min både erkänns och hanteras min identitetskris med största respekt. Tack för det.

- Risken att springa på ett gammalt ligg och skamset ignorera varandra med blickarna i golvet.

+ Ingen fråga är för liten eller stor!

Betyg: 5/5. Trots att väntetiden utgavs vara lång fick jag hjälp inom en vecka.

Slutsats: En kris eller ett krig kan likväl utspela sig mentalt. Det kan handla om upprivna rutiner, oberäknelig självkänsla och vara ett resultat av hormonell instabilitet (shoutout preventivmedel). Vidare finns olika nivåer av identitetskriser. Det finns stunder du ifrågasätter vem du är baserat på ditt stjärntecken eller din garderob, men också stunder när vardagen rasar samman och du bottenlöst svamlar efter meningen med livet. Jag försökt bemöta tre tester med en gnutta komik, men det kan vara långt ifrån roligt att ifrågasätta sig själv. Min bästa självhjälp är att låta någon annan hjälpa mig. Så ska nog jaget läka så småningom (med eller utan varierande smörgåspålägg).