"du och jag för aldrig"

Skribent: Jana Paegle

---

gnistorna från våra händer

talade en gång sitt språk

på våra ryggtavlor

ömt och varmt och skonsamt

som silke

Öppna fönster

stängda dörrar

fladdrande lakan

glödande kroppar

Bäst-före-datumet har passerat

ditt plan har lyft från terminal fem

och gnistorna

de faller ner mot mig

precis som speglar slängda ifrån våning sex

de blir till splitter och kristaller

borrar sig in och slår läger under huden

Lägger örat mot fönstret

därute ryter regnet

men dropparna står chanslösa

mot det lugn jag en gång kände

när din tunga skorrade på ditt modersmål

Stirrar mig blind på nattens kärna

spelar på trummor av dina hjärtslag

och uppfyller vartenda abstinensbesvär

enligt vårdguiden

Jag är bakfull av din frånvaro

får inte tappa greppet

Lägger solen i min ficka

för snart kommer november

och jag balsamerar psyket

med ljus

från andra källor än din blick

Bryter tystnaden

släcker mörkret

slår ihjäl tiden

det är en uppercut mot atmosfären

Snart får jag svart bälte

i pseudopacifism

Skriker tills jag tappar rösten

simmar längsmed vattenytan

springer tills mjölksyran

fortplantar sig i benen

trycker ctrl + x

för att klippa ur din siluett ur ryggmärgen

Målar bort dig ur mitt minne

mina penslar brinner

och tavlorna

ryker som ett antimanifest

riktat mot det som en gång var

Blundar när himlen öppnar sig

hjärnstammen transkriberar dina meningar

Hör ännu havets frusna dunkla stämma

inifrån botten av din bröstkorg

din röst är Marianergraven

låter mig inte sjunka dit

Talar med väggen i mitt rum

Lyssnar efter andetag

och tar dess puls

viskar att jag vill dödförklara oss

Blandar tillbakablickar med svavelsyra

rör om med plastsked

och vill bryta alla band

Önskar att det gick att fräta sönder

kedjorna som binds av spåren utav dig

#EQUALIZERMAGAZINE

#Rader