Att älska med hela sitt blodiga hjärta

Skribent: Bianca Mirani

Illustration: Selma Kaplanoglu

Jag har alltid känt mig otrygg i relationer. Varit vaksam. Aldrig visat mig naken, på riktigt, med mina känslor exponerade för världen att se. Kärlek var en onödig detalj i livet som endast existerade för att göra mig skör, lätt att förgöra. Jag hade aldrig sett ett lyckligt slut. Inga eviga vänskaper. Ingen oändlig förälskelse. Allt kom till sitt slut, och alltid ett olyckligt sådant. Så jag gjorde mig själv otillgänglig, och jag trodde att det skulle ge mig styrka, självständighet, ära. Men hur mycket jag än försökte frigöra mig från samhällets dömande öga för mina val som kvinna, blev jag aldrig fri från känslan av otillräcklighet som alltid vilade tungt i min bröstkorg.

När jag letar efter en förklaring till varför jag helt plötsligt var redo att offra allt för dig förblir jag tomhänt. Jag vet att det låter klyschigt, men det var inte så att jag väntade på dig. Jag förväntade inte dig, men ändå var du där en dag, i min famn. Jag kom på mig själv med att tänka hur mycket jag hade saknat dig. Du var alltid så nära, så orädd att det nästan skrämde mig, men jag blev inte avvaktande. Jag blev aldrig rädd att du skulle komma för nära. Jag välkomnade din värme med öppna armar.

"När du ser mig så ser du mig, och jag älskar mig själv med dig."

Dina ögon är ärliga. Du är mjuk, du har alltid varit det. Din röst, alltid dansandes i mina öron som en melodi. Jag älskar varenda liten bristning, varenda liten por, varenda liten ögonfrans som så lättsamt vilar på dina ögonlock. Alla nyanser i dina ögon. Alla nyanser i din röst. Mitt bröst mot ditt bröst. Mina andetag mot dina. När du ser mig så ser du mig, och jag älskar mig själv med dig.

Du har lärt mig att älska med hela mitt blodiga hjärta. Med dig vågar jag. Med dig vill jag vara naken med alla mina röriga tankar och känslor. Med dig bryr jag mig inte om alla risker jag en gång varit livrädd för. För när jag ser på dig ser jag min framtid, och den är värd att leva för.