RECENSION: "Friläge" av Yrsa Keysendal
- EQUALIZER MAGAZINE
- 3 maj 2019
- 2 min läsning
Uppdaterat: 13 mars 2020
Skribent: Mona Monasar
Berättelsen om Anna och Linda är en som är svår att värja sig mot. Vänskapen som målas upp i Yrsa Keysendals debutroman Friläge är inte puttinuttig eller småflickegullig, utan den är rå, elak och sann. En sak jag minns tydligt från de tidiga dagarna på skolgården som barn, var hur dynamiken bland vänner kunde se ut; bästis för en dag, till att inte prata med varandra nästa - inga svagheter eller hemligheter var för heliga för att peta i. Detta ser man tydligt i vänskapen mellan de två karaktärerna vi får följa.
Det hela börjar med en prolog som inleds med Anna i en bil där hon fysiskt flyttas fram men förflyttas bakåt bland minnena när hon färdas. Hur de lekte och visste allt om varandra och praktiskt taget kände varandra från födseln. Deras ensamstående föräldrar skapade en gemenskap ihop och Linda och Anna blev oskiljaktiga lekkamrater. Detta slutar vara ett faktum när en händelse gör att de går skilda vägar.
Under läsningen går mina tankar mellan att fundera kring hur unga flickors vänskap ofta porträtteras, denna skildring påminner mig lite om Lila och Elenas relation i boksviten Min fantastiska vännina av Elena Ferrante. Där den nära vänskapen även blir smått ohållbar för alla parter och där den inte alltid behöver vara snäll. Men jag funderar även kring vad vi kan tänka oss förlåta vänner för och när slutar någon vara vän och blir familj istället? Dessa frågor tycker jag att Yrsa Keysendal fångar upp och besvarar, hon gör det i berättelsen men även i de flygande och lätta meningarna som får en att snabbt bläddra sida för sida. Det luftiga språket med kompakta meningar får berättelsen att landa hos en.
Anna upplever sig förföljd av en Opel under sin långa bilresa, “jag försöker skaka av mig Opeln så som jag försöker skaka av mig Linda när vi var små.” Men hon kan varken inte skaka av sig Opeln eller Linda - inte när de var barn och inte heller nu i vuxen ålder. Hon blir kvar hos henne trots allt som kommit emellan dem. Det kanske är vad familj är, vissa personer kan man aldrig skaka av sig hur mycket som än kommer emellan en.
Vill du också läsa Friläge? Köp din bok här!
Comments