top of page

RECENSION: "Dilan och Moas humorserie banar ny väg"

  • Skribentens bild: EQUALIZER MAGAZINE
    EQUALIZER MAGAZINE
  • 16 nov. 2018
  • 2 min läsning

Skribent: Emma Thimgren

Radarparet Dilan Apak och Moa Lundqvist briljerar i sin nya tv-serie för SVT, som ger en ny blick på även det mest vardagliga.


Foto: svtplay.se

Sagan om Dilan och Moa (förkortat SODOM) är komikerduon Dilan Apak och Moa Lundqvist första steg in i tv-världen, och det är allt annat än trevande. De har tidigare turnerat med stand up och gjort radioprogram tillsammans. Nu har de bland annat en podcast och det är ingen överdrift när jag säger att de tar komikersverige till en ny nivå.


Det har sköljt en våg av humorserier med och av kvinnor över USA de senaste åren och det var verkligen dags att Sverige följde med. SVT har sedan en tid tillbaka satsat stort på unga komiker, främst manliga, utan större framgång. Att satsa på Dilan och Moa var ett klokt beslut.


Serien i sex delar kretsar kring Dilan och Moa som bor i en lägenhet tillsammans med Paola (Cynthia Guarachi). När Paola inte längre kan betala hyran flyttar Filip (Marcus Berggren) in. Serien är inspelad i deras faktiska lägenhet och karaktärerna bygger på de själva med inspiration från andra håll.


Serien utspelar sig för ovanlighetens skull i Malmö och inte i Stockholm, vilket gett upphov till skepticism och och frågor kring hur relaterbar en serie som inte är inspelad i Stockholm är. Att det ens ska behöva vara en diskussion är ganska skrattretande.


Dilan och Moa har extremt bra kemi och komisk tajming. Dialogen är kvick, smart och så där skratta-rakt-ut-rolig. Som när Moas hemsläp visar sig ha en tatuering av Bob Dylan som förvandlas till sig själv. Avsnitten kan ses om eftersom det är så mycket detaljer i dialogen.


Serien lyckas ta upp ämnen som sällan får ta plats på tv på ett lättsamt sätt. De driver med allt och alla. Sparkar åt alla håll. Vrider på könsroller och maktdimensioner. De skämtar om ämnen som feminism, dejting, kroppskomplex, mens och graviditet men ändå blir det varken förutsägbart eller klyschigt. Ibland blir det dock för mycket. Karaktären Paola känns alldeles för schablonartad och tillför inte direkt något till serien.


Foto: svtplay.se

Serien känns helt självklar, som att det är det här de borde hållit på med hela tiden. Seriens framtid ligger nu i SVTs händer, men de vore verkligen fullkomligt orimliga om de väljer att inte beställa en till säsong, för sex delar är alldeles för lite av det här. Så in och streama så att det blir en säsong två.


Nyfiken på serien? Tryck här!


 
 
 

Comments


Stay equalized!

  • Facebook
  • Instagram
  • LinkedIn

© 2018 WENDY FRANCIS

© 2020 SELMA KAPLANOGLU & EVELINA BRAVO

bottom of page