RECENSION: Digital utbytbarhet möter ovanliga relationer i dokumentären "PARNING"
- EQUALIZER MAGAZINE
- 29 mars 2019
- 2 min läsning
Uppdaterat: 13 mars 2020
Skribent: Lova Rudin
Saker som kan fungera som katalysator för en relation: gemensamma vänner, tinder, fyllehångel, långsam vänskap, instant attraction. Eller en webbkamera som inte fungerar. Det är vad som sparkar igång relationen mellan Naomi och Edvin, huvudpersonerna i dokumentären Parning av Lina Maria Mannheimer. Båda har signat upp för att delta i Mannheimers undersökning om digitala relationer. Planen är inte att de ska träffas, men så blir det så ändå tack vare en slump, och tack vare den där webbkameran. En intensiv förälskelse följer, som utvecklar sig till en stormig relation med obalans i känslor och viljor, fylld av väntan på sms, förhoppningar och missförstånd. En fråga måste till slut ställas: är vi vänner, eller är vi kära? Eller måste vi överhuvudtaget bestämma det?
Det enda jag visste om Lina Maria Mannheimers dokumentär Parning innan jag såg den på Tempo Filmfestival var att den handlade om relationer i det nya digitala samhället vi lever i. En vidare beskrivning än så behövdes inte för att fånga mitt intresse, eftersom jag är närmast besatt av allt som har med relationer och med internet att göra. Jag gick in i biosalongen och förväntade mig en dokumentär om två "tindrare" som gjorde det som många av oss andra gör: stämmer träff, dricker öl, kanske ligger, går vidare – så som jag själv upplever tinderlivet. Jag kom ut ur biosalongen och hade sett något helt annat: en naken och rå historia om en relation mellan två personer som inte låter vare sig fysiska avstånd eller den digitala utbytbarheten stå emellan dem. En riktigt relation, i dessa tider av snabba möten och eviga möjligheter. Det är både uppfriskande och hoppingivande. Och roligt, väldigt roligt.
Parning berättar om Naomi och Edvins liv genom det som de själva filmar, och genom Skypeintervjuerna Mannheimer haft med dem varje vecka under ett helt år. Tittaren får komma nära på ett unikt sätt, eftersom huvudpersonerna själv valt vad de filmar, hur de berättar. Parning är en subjektiv upplevelse av en relation, där båda subjekten får komma till tals. Dokumentären visar unga människors relationer så som unga människor upplever dem, genom deras ögon och det är nog därför jag blir så tagen av dokumentären och pratar om den med mitt biosällskap i hela tre öl efteråt. Den är som serierna SKAM eller Sex Education, fast på riktigt.
Parning väcker också intressanta frågor om vad en relation kan och får vara. Hur nära får man komma en annan människa utan att man förväntas inleda en parrelation? Är det i kärlek de djupaste banden finns, eller kan man bygga en tryggare relation på något annat sätt? Om man tycker om någon, behöver man välja ett sätt att tycka om personen på? På vissa sätt är Parning en frigörelse från traditionella roller och invanda relationsmönster. Den hyllar möjligheterna till en relation på två personers egna villkor, möjligheter som internet skapar. Se den och prata om tinderkulturer, relationer, och hur nice det vore att åka till Amsterdam för en dejt.
Parning har premiär på Filmstaden 29 mars.
Vill du ha mer information? Tryck här!
Σχόλια