RECENSION, del 4: "Lite besviken, men också road"
- EQUALIZER MAGAZINE
- 8 maj 2019
- 4 min läsning
Uppdaterat: 13 mars 2020
Skribent: Lova Rudin
OBS! SPOILERS!
Jag sa: nu händer
nåt sjukt och sen dog draken
(jag har ett vittne)
Drama, drama, drama. Och en kvarglömd starbucksmugg. Så skulle jag sammanfatta det fjärde avsnittet av Game of Thrones säsong 8. Inte lika starkt som det föregående, men med flera de som vet, de vet-guldklimpar och viktiga vändningar. Framförallt var avsnittet en påminnelse för mig om hur extremt kort tid det är kvar tills serievintern tar oss alla, och där kommer ingen Arya kunna rädda oss, hur mycket min förnekelse än hejar på henne.
Avsnittet börjar där det förra slutade, i sorg över de som dött i slaget. Rörande, speciellt när Sansa sätter ett av Starkfamiljens emblem på Theon. Vi måste förresten prata om Theon! Vilken karaktärsutveckling, något av det bästa jag sett eller läst i hela mitt liv. Hela känsloregistret har jag känt inför honom genom seriens gång, där han gått från tönt till ärkesvin till kuvad till modig vän. Wow. Applåder och tårar på samma gång!
När liken – som till min stora förvåning och lycka inte inkluderade Ghost – bränts upp blir det fest och jag tycker om att de låter sig stanna upp i all action, låter karaktärerna (och tittarna) må lite bra i sina små korta liv. Här spelar Tyrion, Jamie, Brienne och Podrick samma spel som Tyrion spelar med Bronn och Shae i säsong två – ännu en blinkning till the past! Sansa och The Hound minns deras gemensamma tid i huvudstaden och Thormund är underbar på alla sätt och vis. Gendry friar till Arya och hon tackar nej med en mening hon sa till honom i säsong 2: I am not a lady. Framförallt syns en kvarglömd Starbucksmugg i bild. Va? VA? Hur kan det hända? Jag är i någon slags komisk chock över detta. Lite besviken, men också road. Det kanske sammanfattar alla mina känslor kring det här avsnittet?
Delarna jag känner mig besviken över är dels att det bara är Missandei som blev tillfångatagen när Euron ligger i bakhåll för Team Daenerys när de kommer till Dragonstone - det kändes helt orimligt – och dels den forcerade konversationen mellan Jon och Daenerys efter festen. Jag har också sett många röster vara besvikna på hur snabbt Daenerys blivit som sin far, The Mad King. Jag håller med om att utvecklingen gick fort, även om jag tycker att den har gått att ana rätt länge och blir förståelig i kontexten – hon är ensam på en främmande plats där hon inte dyrkas så som hon är van att göra. Dessutom har hon fått veta att det faktum som hon baserat hela sin strävan på, att hon är den rättmätige arvingen, är en lögn??? Och två av hennes drakbarn är döda?!?! Jag, som blir en galen psykopat bara någon jag gillar svarar långsamt på sms, förstår henne, och teorin om att det är hit hon ska utvecklas har funnits länge, så jag är helt okej med att det gått lite fort. Jag är också högst besviken på att Brienne och Jamie haffade. Jag backar det inte alls, även om jag förstår varför det blev så. Något jag däremot är riktigt glad över är att Jamie sedan sticker för Cersies skull, det går helt i linje med hans karaktär genom säsongerna. Och hur ska han annars kunna bli tvungen att döda henne?
Ett annat mord som jag hoppas är up and coming, och som det hintas om, är det på Cerseis livvakt – den zombieliknande The Mountain. Han är The Hounds storebror, och när The Hound och Arya rider iväg tillsammans mot Kings Landing (en nickning till säsong tre när allt de två gör är att rida runt ihop) säger The Hound att han har oavklarade affärer i huvudstaden. Äntligen blir det Clegane Brawl! Som reddittrådarna har väntat!
Det blev ju också två dödsfall i det här avsnittet. Rhaegal överlevde tydligen fighten med isdraken i förra avsnittet, men nu är han superdöd. Bra för storyn tycker jag, sorgligt för alla CGI-älskande snubbar där ute. Vad ska de nu ha att vara glada för när all nakenhet sedan länge också är borta?! Den tillfångatagna Missandei dör också för Cerseis hand, efter ett (helt världelöst) försök till diplomati mellan Team Daenerys och Team Cersei. På något sätt var det sorgligare än om Grey Worm hade dött i slaget förra veckan. Varför vet jag inte, men aj aj mitt lilla hjärta. Det verkade också vara droppen som fick galenskapsbägaren att rinna överför Daenerys, så nu kan vad som helst hända. Hade jag varit en Kings Landing-bo hade jag lyssnat på rådet som Macke får i allas vårt favoritklipp från serien tunnelbanan:
Hemligheten om att Jon Snow egentligen är en Targaryen och därmed den rättmätige arvingen till tronen var en hemlighet i typ 0,3 sekunder och riskerar nu att fucka upp allt för Daenarys. Jag är SPÄND på att se vad som kommer hända, och hur långt Daenerys kommer gå för att nå sitt mål. Jag är också spänd på vad Sansa kommer göra framöver, eftersom jag som bekant hoppas att det är hon som sitter på tronen i slutet. Så mycket spänning som återstår, så lite tid. Ses om en vecka! Åh herregud då är det bara ett avsnitt kvar sedan. Nä nu måste jag dränka mina sorger i svartvinbärs-te och lättsaltade chips (otrolig kombo, testa!!) framför min andra seriebesatthet HIMYM samtidigt som jag andas i en påse.
댓글