RECENSION: "Bakom trädet ryggar"
- EQUALIZER MAGAZINE
- 16 nov. 2018
- 1 min läsning
Skribent: Mona Monasar
”Hjärnsubstanserna som ofrivilligt bestyckade det gröna: hortensian, ambraträdet, hibiskusen, dahlian hegemonins första tänder” s.5
Iman Mohammeds debut "Bakom trädet ryggar" är en upplevelse. Mohammed har
tidigare publicerats i flertal antologier och tidskrifter, hon har studerat på Biskops
Arnö och litterär gestaltning i Göteborg.
Under läsningen av poesisamlingen blir det tydligt hur det vardagliga flätas ihop med
det våldsamma - hur tryggheten hittas i vardagen, hur det är en kamp att bevara det.
Jag läser poesisamlingen och tänker på hur Iman Mohammed i sina dikter använder
naturen som en mur, men det är en bräcklig mur:
(…) ”arme av träd till höger vänster täcker himlen
(…) skissar på snöslottet som ska skydda mina mödrar” s.22
En bild målas upp om krigets vardag och hur sorgens faser går om varandra och
tillslut blir en del av vardagen. Men de små fragment skapar även en bild om hur det
fantastiska i barndomen senare övergår till det vanliga, om hur det inte längre är fantastiskt, utan det blir en del av vardagen. Men framförallt väcker dikterna hos mig tanken om att vi lämnar små spår av oss överallt, och vad är det som blir helheten av alla små spår?
Dikterna i boken är ofta kortare och lämnar mycket osagt- det blir som korta minnesbilder, men helheten blir för mig någorlunda klar och minnesfragmenten blir till en helhet.

Vill du ha ett eget exemplar? Tryck här!
Comments